"-En sak förstår jag inte. Du som bodde i paradiset, Miqi. Du som var med att bygga den nya världen. Vad gör du här då, alldeles ensam?" Miqi lever i Otopia, hon är med och bygger den nya världen. En rättvis värld utan egendom, utan pengar, utan våld och kriminalitet. Alla delar på det arbete som behöver göras, alla barn är allas. Och alla kan välja att dö utan lidande. Eftersom alla vet vad som ledde fram till den stora katastorferna som utplånade resten av mänskligheten, så förstår alla att man måste följa Reglerna. Men Miqi möter en som hon inte borde möta. Och hon ställer de förbjudna frågorna: Finns det en mur runt paradiset? Och vad finns i så fall på andra sidan muren? Spännande, tankeväckande roman av Augusprisbelönta Per Nilsson! (katalogtext kopierad från bokrondellen)

Det här är en bok för litteraturälskare! Språket är fantastiskt precist och Williams är en mästare i att beskriva känslor och tillstånd. Williams hjälte Stoner finner sig i livet, accepterar livet i all dess fasanfulla sorglighet. Själv känner jag som läsare av boken att jag vill sparka bakut å hans vägnar. Men skulle det bli bättre för det? Och han sparkar ju faktiskt bakut så mycket som han tycker är möjligt. För övrigt finner han sig i att leva det liv han har och avslutar det förnöjd. Det är en mycket vacker och bitvis plågsam bok. Precis som det verkliga livet. Läsaren får följa Stoner från tidigt 1900-tal då att han lämnar det fattiga föräldrahemmet, den lilla gården som hans föräldrar driver och som det är meningen att han ska driva vidare efter att han utbildat sig i det nya sättet att driva jordbruk. Det är en stor uppoffring hans föräldrar gör när de sänder sin ende son till universitetet. Egentligen skulle han behöva vara kvar hemma hos föräldrarna och hjälpa dem driva j...